Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Gang crime has increased significantly in Sweden over the past decade, deadly shootings are becoming more common. This led to the year 2022 being established as the deadliest year in Swedish crime statistics since the police began compiling national statistics on shootings. Gang crime is, therefore, a highly relevant topic in the Swedish mass media. Besides the mass media, the phenomenon is also of interest to politicians and the general public. Because of the escalation of violence in Sweden, daily reports discuss the measures that should be implemented to combat gang crime.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka huruvida Äsikterna angÄende trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskÀrna överrensstÀmmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskÀrnan. Uppsatsen Àr en fallstudie med en multipel strategi dÀr vi utför en enkÀtundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vÄrt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som Àr viktiga har vi utifrÄn litteraturen formulerat tio frÄgeomrÄden som vi sedan utformat enkÀten och intervjufrÄgorna utifrÄn. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tvÄ frÄgor, den ena syftar till att undersöka individernas Äsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frÄgan Àr inriktad pÄ aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka huruvida Äsikterna angÄende trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskÀrna överrensstÀmmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskÀrnan. Uppsatsen Àr en fallstudie med en multipel strategi dÀr vi utför en enkÀtundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vÄrt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som Àr viktiga har vi utifrÄn litteraturen formulerat tio frÄgeomrÄden som vi sedan utformat enkÀten och intervjufrÄgorna utifrÄn. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tvÄ frÄgor, den ena syftar till att undersöka individernas Äsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frÄgan Àr inriktad pÄ aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande ÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i tvÄ delar: dels i en jÀmförande tidsserie som mÀterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv jÀmfört med kommuner som inte arbetat pÄ detta sÀtt:dels via tvÀrsnittsdata undersöks vilka faktorer som pÄverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor Àr mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpÄ kommunnivÄ Àr i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utlÀndsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstÄende. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis ovÀntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

Fo?religgande arbete a?ska?dliggo?r hur den av fastighetsa?garen betalade energin anva?nds och fo?r vilka a?ndama?l samt pa?visar konkreta kostnadseffektiva besparingsa?tga?rder utifra?n befintlig eller ny utrustning. Resultatet visar att man kan go?ra betydande energibesparingar genom att a?tga?rda fra?nluftsfla?ktar med la?nga drifttider och ho?ga flo?den samt ventilationsaggregat med la?g temperaturverkningsgrad. Genomfo?rs de fo?reslagna a?tga?rderna kan va?rme-energianva?ndningen reduceras med 277 MWh/a?r eller 38 % av den totala inko?pta va?rme-energin.

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis a?r beroende av tidigt insatt behandling. Pa? grund av det snabba sjukdomsfo?rloppet a?r det avgo?rande fo?r patientens o?verlevnad att adekvat behandling ges tidigt i fo?rloppet, detta kra?ver att sjuksko?terskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att underso?ka vilka a?tga?rder sjuksko?terskan ska vidta fo?r att tidigt uppta?cka sepsis hos patienter.